Uppdatering juli 2011: Leo på longeringskurs!http://nara.allehanda.se/nara.asp?pnr=5&sidnr=1&ArtId=24000&sok=&kategori=#Art_24000

Den 22:a december 2010 blev vi tillfrågade om vi kunde ställa upp som tillfälligt jourhem för en hund (av totalt 11) som omhändertagits p.g. av vanvård.

Vi är inga större julfirare så tanken var att vovven skulle få chansen att tillbringa de närmaste dagarna under lugnare omständigheter.

För vår del kändes det dessutom helt rätt att öppna dörren för en medvarelse i nöd... Är det inte detta julen handlar om?

Innan ett dygn hunnit gå hade min son (Love, 21 år) och hunden verkligen funnit varandra. Leo fick sitt namn eftersom han färgmässigt påminner en del om en leonberger. (Leo Bergh^^) 

Det är verkligen Kärlek mellan Love och Leo och det har varit helt underbart att se vovvens förvandling bara under de första dygnen.

Från en skygg liten kille (naturligtvis extra spänd i den nya situationen) hela tiden beredd att studsa undan har Leo utvecklats till en cool svansesvängande grabb som följer husse Love som en skugga. Love började med att klicka för ögonkontakt och Leo kopplade genast vad som önskades. Han har lärt sig sitta, ligga och stå på signal / kommando också - för att inte tala om att han numera går upp och nedför trappan utan tvekan. (Det tog lååååååååååång stund första gångerna.) 

Med en sån här jycke är det en hel del "självklarheter" som måste läras in. Att ta emot en godbit utan att svälja halva armen - eller att hålla isär vad som är ute och inne när naturbehoven tränger på. Det roliga är att se den snabba utvecklingen och uppleva Leos stora intresse att delta i flockens liv!

Bakgrunden är att en person som hade djurförbud i annat län flyttade till Västernorrland och höll ett gäng jyckar (samt ett par katter...) i en minibuss. När polisen och Djurskyddet slog till var det 11 hundar. Leo (med syskon) hörde till de yngsta och var då cirka 5 månader. Efter 2 månader på djurhem gjordes en förenklad mentalbeskrivning genom polisen och det bedömdes att 7 hundar var så pass stabila så de fick leva vidare.

I stort sett hela gänget skyggade för trasan på inledande leken...så de har säkerligen åkt på en hel del stryk. De äldsta hundarna har naturligtvis mer pålagringar och trauman än de yngre.

(En lycklig parentes: Numera har Leo och Nova superroligt tillsammans när de leker kamplekar.)

Samtliga hundar hade diverse fysiska krämpor vid omhändertagandet, utöver felnäring och att de var fruktansvärt smutsiga var det omfattande eksem, variga sår, hosta och en del annat.

Leo är lite mindre än Nova (=i dagsläget cirka 50+ cm. hög) och på ryggen samma färg som en jaktgolden. I ansiktet har han en stilig svart "mask" och vi misstänker att han har en del leonberger i sig. Pälsen är tät, lockig och spretig, knappt decimeterlång. Det ska bli spännande att se honom fullvuxen!

Jag tror ni redan räknat ut att han hittat ett permanent hem... Love och Leo hör definitivt ihop och därmed har HUNDranian fått en ny flockmedlem. ♥

Uppdatering 30/3-11: Nu har grabben bott här i drygt tre månader. Han har hunnit lära sig mycket och är en otroligt lycklig jycke som flyger runt bland höga snödrivor på gården och jonglerar med sitt älskade crossdäck.
En trevlig detalj är att han numera är rumsren. Hurra!

Vinterpälsen har fallit av och en betydligt smäckrare hund trätt fram. Funderingarna om ev. leonberger i "stamtavlan" har vi spolat. Däremot misstänker jag starkt att han har minst 25% känguru i generna...alla som sett hans glädjefnattiga krumsprång förstår exakt vad jag menar!

 "Uppdrag: Hundgöra!" bygger på den adventskalender som pågick här på hemsidan när han kom. Följaktigen är boken tillägnad "Leo - vår vackraste julsaga - och hans husse." 

Uppdatering 15/1 2012:
Vid cirka 20 månaders ålder har Leo med råge vuxit om Nova på höjden och väger dessutom ett par kilo mer än hon.
Att hålla denna guldklimp i bra trim är viktigt; sommarens röntgenresultat visade en katastrofal ledstatus i alla ben : (
Förutom fysisk omvårdnad ger vi Leo mängder av något han saknade under sin första tid i livet: Kärlek!
Och den ständigt svängande / viftande / dunkande svansen är det definitivt inga fel på...♥